Thursday, January 11, 2007

Ett jubileum ingen vill fira

Idag är det fem år sedan de första fångarna fördes till Guantanamo Bay på Kuba som ett led i "kampen mot terrorismen." Till och med de mest USA-vänliga lokaltidningarna har börjat sätta situationstecken runt orden kampen mot terrorismen. Ingen kan längre motivera på vilket sätt man visar minnet av de människor som hoppade från 80:e våningen i World Trade Center respekt genom att fångarna på Guantanamo får sitta år ut och år in och vänta på att bli åtalade, i många fall utan att ens få veta vad de är misstänkta för. Man kan tycka att det vore mer respektfullt mot offren för 9/11 och deras anhöriga med så snabba och utförliga rättegångar som möjligt mot de misstänkta, men det här med utförliga rättegångar där allt dras fram i ljuset och kommer upp till ytan är ju en gång för alla inte Bush-regimens starka sida...
Amnesty, som brukar dubbelkolla fakta ordentligt innan de går ut med uppgifter har berättat om fallet med Mohammed el Gharani, som nyss fyllt 15 när han transporterades till Guantanamo. Han har aldrig formellt anklagats för något brott eller fått en rättegång. Istället hängdes han upp i handlederna och hölls inlåst i extrem kyla. Förhörsledaren gjorde läget klart för honom när han sa:
-Vi skapade det här lägret för människor som ska vara här för alltid...så oroa dig inte, vi kommer att hålla dig vid liv så att du kan lida mer...
Men varför skulle USA ta någon hänsyn till barnkonventionen, eller barnperspektivet överhuvudtaget: de avrättar ju omyndiga amerikanska medborgare
därhemma. I detta paradoxernas motsägelsefulla land där du kan bli åtalad för att du dricker sprit innan du fyllt 21 anses du ändå vara tillräckligt gammal för dödsstraffet vid 17 , förklara det den som kan...

En aspekt på det hela som tas upp alldeles för sällan är att fånglägret på Guantenamo Bay i sig är ett övergrepp på den kubanska befolkningen, de vill inte ha någon amerikansk militärbas överhuvudtaget där. Castro har vägrat lösa in hyreschecken i jag vet inte hur många år, och otaliga försök har gjorts att stänga av el och vatten tillförseln. Egentligen skiter jag i vad den skäggige med bror och anhang vill och inte vill, han kommer ändå snart att få förenas med sina kollegor Saddam Hussein och Augusto Pinochet på ett ännu varmare ställe än Karibien. Visst fick kubanerna det bättre med honom än med Batista, men det finns grader i helvetet. Jag har ingenting till övers för någon som påstår att Havannas 13-åringar prostituerar sig till gamla gubbar för att de tycker att det är roligt, som spärrade in alla HIV-smittade utan undantag i interneringsläger mellan 1989 och 1993 (vilket inget annat land i världen, inte ens USA har gjort ), som förlöjligat och förvridit socialismen med sitt perverterade kontrollbehov som lett till saker som rapporteringsplikt för föräldrar med homosexuella barn, absurda förbud mot att lyssna på amerikansk hårdrock och långt hår på män, som förvägrar sina medborgare tillgång till internet. Ja, det här sista är väl bagateller som vägs upp mot saker som gratis utbildning och sjukvård för alla tycker säkert några, men jag tycker inte att det är så enkelt. Det är just tillräckligt många sådana små inskränkningar i vardagen och den personliga integriteten som sakta, sakta urholkar demokratin och förvandlar ett socialistiskt drömsamhälle till en diktatur.
Nu har jag inte ens nämnt det värsta, de politiska fångarna, förenings och press-förbudet, avrättningarna, den icke existerande yttrandefriheten och utreseförbudet.
Nej, det är den kubanska civilbefolkningen jag tänker på, de har lidit tillräckligt och förtjänar att slippa den maktmarkering från USA:s sida som Guantenamo-basen är.

Ingen, eller ytterst få kommer att fira 5-årsjubileet av Guantenamo som tortyrläger för misstänkta terorister idag. Riktiga rättegångar med preciserade anklagelser eller frige fångarna i de fall det inte finns tillräcklig grund för misstanke om terroristbrott, så enkelt är det. Just så enkelt. Jämna sedan militärbasen med marken och låt kubanerna själva få någon glädje av detta vackra strandområde, så gott de nu kan eftersom det bildligt talat alltid kommer att vara blodbestänkt.

No comments: