Muslim, fotbollsmålvakt och pappa!

När det nämns i media att en person är muslim är det oftast i negativa sammanhang, exempelvis att en man hänvisat till korancitat för att försvara sin "rätt" att misshandla och låsa in sin fru och sina barn, eller att en ordförande för någon förening kräver en särlagstiftning för muslimer i religionsfrihetens namn.

De här fundamentalisterna, som försöker använda sin religion för att få en förevändning att kränka andra får på något sätt bli representativa för hela gruppen muslimer, vilket är djupt orättvist. För precis som i kristendomen finns det många sätt att tolka den heliga skriften, det finns mer eller mindre bokstavstrogna utövare, det finns de som ser sin tro som något privat som bara angår dem själva och de finns de som vill att religionen ska styra både inrikes och världspolitiken.

Ett problem är att islam och muslimer i stort sett alltid nämns i samband med just -problem. Handlar det inte om fundamentalister handlar det om diskriminering, segregation eller andra bekymmer. Nu menar jag förstås inte att diskriminering och segregation inte är saker som ska uppmärksammas.

Vad jag menar är att så länge det faktum att en person är muslim aldrig nämns i neutrala sammanhang, eller då en person gjort något positivt kommer orden muslim och islam för många fortsätta vara synonyma med problem. Hur ofta hörde man t.e.x folk kalla Rami Shaaban, målvakten som höll nollan i den viktiga VM-matchen mot Trinidad och Tobago för "Den muslimske fotbollsspelaren"?

Tidningen Mama hade i sitt januarinummer en stor intervju med just Rami Shaaban. Den fokuserade i första hand på Shaaban som småbarnspappa, i andra hand på Shaaban som fotbollsproffs, men sedan kom man helt naturligt in på det faktum att Shaaban också är troende muslim.

-Uppfostrar du Gabriel (den 4-årige sonen som bor hos Shaaban en vecka i månaden) till muslim? frågar reportern.

-Ja,eftersom jag är muslim äter han inte griskött. Jag pratar mycket med min ex-fru om det, hon är kristen. Hon säger att han får väl välja sen när han blir stor svarar Shaaban.

Jag tycker att det är en helt fantastisk intervju. Den är inte plågsamt politiskt korrekt med syftet att framställa honom som en helt okej kille, som till och med beskriver sin ex-fru som "en väldigt fantastisk människa" trots att han är "en sån där muslim".Mama är inte den sortens tidning. Däremot tar man upp det faktum att han är troende muslim eftersom det faktiskt är en viktig del av hans identitet, precis som det är en viktig del av hans ex-frus identitet att hon är troende kristen. Därmed inte sagt att det är hela hans identitet. Det är en del av många andra. Rami Shaaban är pappa, fotbollsproffs, ex-make, halvfinsk, halvegyptier, förortsbarn, bästis med Fredrik Ljungberg och muslim.

Nära ögat

Den 1 maj 1969 höll en härdsmälta på att inträffa på Ågesta kärnkraftverk.
(Det är numera nedlagt.)
På morgonen slarvade en tekniker vid ett rutinbyte av en ventil.
En koppling gick sönder och 500 ton vatten kom ut.
Vattnet störtade ner från ett kyltorn 30 meter ovanför reaktorbyggnaden, och slog på sin väg ner ut reaktorns styrsystem.
Kortslutningarna i elsystemen omöjliggjorde helt styrningen av anläggningen och istället öppnades och stängdes ventiler slumpvis.
Kaoset hotade att spränga ett rörsystem kopplat till reaktorn, vilket skulle ha tömt den på kylvatten.
Att en sådan tömning med påföljande härdsmälta undveks berodde enligt teknikerna bara på tillfälligheter. Man hade tur.

För den som vill se vad följderna av "slarv" vid större kärnkraftverk kan bli om det vill sig riktigt illa rekommenderar jag www.magnuminmotion.com/essay_chernobyl
Ett milt sagt känslosamt bildspel.

Han har aldrig använt en kniv till att skära bröd med...

Bilden är hämtad från Säters mentalvårdsmuseum.

Fram tills jag var 20 var jag lyckligt ovetande om att det faktiskt existerar vuxna människor i Sverige som aldrig använt en kniv till att skära bröd med, en sax till att klippa med eller en hammare till att slå i spik med. Jag läste en kurs i psykiatri, och vi gjorde ett studiebesök på Säters fasta paviljong, en avdelning för våldsbrottslingar som dömts till rättspsykiatrisk vård enligt LRV eftersom de var för sjuka för att sitta i vanliga fängelser. Det besöket gjorde ett oerhört starkt intryck, och jag kommer aldrig att glömma vad psykiatrisjuksköterskan som tog emot oss berättade.

Det var inte bara det att de här personerna aldrig använt kniven, saxen och hammaren till det redskapen ursprungligen är avsedda för. De visste helt enkelt inte vad det egentliga syftet med dem var. För dem var kniven, saxen och hammaren enbart något man använde för att hota, misshandla och döda. De hade aldrig kommit på tanken att det gick att använda sakerna till någonting annat. Det låter helt otroligt, men så var det.

Det fanns en verkstad i den fasta paviljongen, där patienterna fick gå i arbetsterapi tillsammans med personalen några gånger i veckan. För första gången i sina liv fick de där lära sig att använda vassa och farliga verktyg och redskap till något annat än att bruka våld med. De var lika entusiastiska som femåringar i en snickerihörna på dagis över att få klippa ut bilder ur tidningar, såga av brädor och slå i spikar.

Incidenter där någon gick till attack mot personal eller medpatienter var oerhört sällsynta. Nu bestod behandlingen naturligtvis inte enbart av knivterapi.

Medicinering, psykologsamtal och andra terapiformer var också viktiga inslag.

Klientelet på Säters fasta paviljong var kanske inte heller riktigt representativt för de som döms till LRV, utan dit kom en stor del av de allra sjukaste och mest extrema fallen.

Men någonstans måste ju de också vara. Vi har inte (och ska enligt mig inte ha) dödsstraff i Sverige. Däremot är väl så gott som alla överrens om att allmänfarliga personer ska vara inlåsta oavsett om de vill eller inte, tills de inte är allmänfarliga längre. Även om det på 70-talet fanns en inställning om att det alltid var fel att frihetsberöva någon mot hans (av någon anledning är det oftast en han) vilja hos en del flumpedagoger. Det finns också de som tycker att vård är trams och att de som dömts till LRV lika gärna kan sitta i vanliga fängelser.

Men de funkar inte så att en riktigt sjuk våldsbrottsling "lär sig en läxa" genom att sitta inlåst 15 år i en cell utan att få någon som helst vård. Det kanske funkar på en frisk, tidigare ostraffad människa som dömts till ett par år för förskingring, men inte i de här fallen. För tror man fortfarande efter 15 år att en hammare är till för att bruka våld med så är risken stor att man drämmer den i huvudet på första bästa person när man kommer ut. Visst finns det fall där personer som dömts till vård släppts ut eller fått permission för tidigt, och orsakat stor skada. Men då är inte felet att de dömts till vård istället för fängelse, utan just att de frigivits eller fått permission för tidigt.

Studiebesöket på Säter väckte många frågor. Hur är det överhuvudtaget möjligt att en person kan leva 20 eller 30 år i Sverige och inte veta att en kökskniv är till för att skära bröd med?

Varför såg ingen?

Varför förstod ingen?

Varför reagerade ingen?

Förrän det var för sent...

Skulle det här vara något nytt? (4:ans hyckleri)

Ikväll handlade Kalla Fakta om "läkaren" Carlos Morin i Spanien som mördar fullt livsdugliga barn i 7:e månaden.
Ja, jag skriver mördar eftersom jag vägrar kalla detta för abort, för mig är det utan tvekan mord. Som jag har skrivit tidigare stöder jag den svenska abortlagen fullt ut, och jag lägger mig inte i varför någon gör abort fram till vecka 18.Jag vill inte avskaffa socialstyrelseaborterna mellan vecka 18 och 22 heller, eftersom jag vet att de kvinnor som får dem beviljade antingen har en extremt svår livssituation eller bär på extremt svårt skadade foster. Men det här handlar om något helt annat, det är inte frågan om kvinnors rätt till sin kropp eller kvinnors rätt att slippa vara gravida. Det handlar om kvinnor som anser sig ha rätten till ett lik. Det är totalt irrelevant om en kvinna "vill ha" barnet i vecka 31 eller inte, efter vecka 28 går det utmärkt att sätta igång förlossningen i förväg eller göra ett kejsarsnitt och ta ut ett levande barn som man kan adoptera bort. Det finns inga som helst förmildrande omständigheter för det som sker på den spanska kliniken. Mycket mer finns inte att säga om just det här programmet, förutom att Carlos Morin förstås borde bli av med sitt läkarleg omedelbart och tillbringa de närmaste 10 åren i fängelse.

Men mord på fullt livsdugliga barn i magen är deftinitivt inget nytt eller något som bara förekommer i Spanien. Faktum är att det varit lagligt i USA i över 30 år, något vi inte behöver oroa oss särskilt mycket över att någon svensk journalist skulle komma på tanken att skriva om. Många svenskar känner till domstolsbeslutet Roe w Wade som 1973 gav amerikanska kvinnor rätt till abort. Vad som inte är lika välkänt är att samma dag kom också beslutet Doe w Bolton, som ger rätt till abort under hela graviditeten i vissa fall. Dels kan det röra sig om mindre skador på barnet, t.e.x Downs Syndrom klumpfot eller fläskläpp. Dels kan det röra sig om den gravida kvinnans fysiska eller mentala hälsa, vilket har blivit ett oerhört stort kryphål. I begreppet "mental hälsa" räknas såväl familjesituation, ålder,ekonomi, emotionella och psykiatriska skäl in. Aborter i tredje trimestern (efter 26 veckor) är inte särskilt vanliga i USA. Men ingen förnekar att de förekommer. Antalet per år varierar mellan 600 och 4000, beroende på vem man frågar.
De som tror att jag ljuger om att detta och sprider "anti-choice" propaganda, vilket aldrig skulle falla mig in, kan göra en enkel googling på "Doe w Bolton"och söka information själv. Prova också www.drtiller.com Även om det är lagligt att utföra aborter fram till förlossningen är det ytterst få läkare som vill.
Men Dr George Tiller i Wichita, Kansas är ett undantag. Han skriver rätt ut på sin hemsida att "we can help when others cant" och att han utför aborter fram till vecka 36 av "terapeutiska skäl". Precis som i Spanien är det hos honom bara en teater, ett spel för gallerierna att den som vill göra abort så sent måste träffa två psykiatriker.
Tiller och hans psykiatriker nekar i stort sett aldrig någon, och skriver slentrianmässigt depression som skäl till "aborten" i journalen.
Man kan fråga sig vad det är för skillnad på ett barn en timme innan födseln och en timme efteråt. Varför det skulle vara en feministisk rättighet att få barnet dödat en timme innan, medan det skulle ha en självklar rätt att leva en timme efter.

Ja, faktum är att för en del är det inte så stor skillnad.
-När du tagit hem barnet från sjukhuset svarade Californiens senator Barbara Boxer 1999 på frågan om när ett barn deftinitivt har rätt att leva. Visserligen sa hon det bara en gång, kanske insåg hon att hon hade gått för långt, men det är otroligt att någon kan komma på tanken överhuvudtaget.
Och nej, det är inte särskilt troligt att någon svensk journalist skrev om det uttalandet heller, men googla på "Barbara Boxer"+"home from the hospital" för att läsa dialogen i sin helhet.
Jag har alltid undrat hur USA:s kristna höger kan vara för dödsstraff men mot abort.
Det känns.....inkonsekvent på något sätt. Men motsatsen, att vara mot dödsstraff men för abort i 9 graviditetsmånader plus lite betänketid på BB för att se om barnet duger eller inte är faktiskt precis lika hycklande.
Sedan får vi förstås inte glömma att just de mest extrema abortmotståndarna, som även vill försvåra tillgången på preventivmedel och dagen efter-piller paradoxalt nog
medverkar till att dessa sena "aborter " förekommer.
Eller att den spanska kvacksalvaren knappast skulle få några kunder om hela Europa hade fri abort på samma sätt som i Sverige.

Världen idag (upphör aldrig att förvåna)

Massor av journalister och politiker läser regelbundet "Världen Idag", även om många av dem inte skulle erkänna det ens under knivhot. Det är som att peta sig i näsan eller dricka mjölk direkt ur förpackningen, många gör det när ingen ser, men få erkänner det öppet.
Jag ska inte vara så himla feg: Jag erkänner, jag läser Världen Idag.
Visserligen är jag djupt kritisk till mycket inom pingströrelsen överhuvudtaget, och till Livets Ord (som jag återkommer till senare) är jag mer än kritisk, jag blir livrädd och rasande på samma gång över Operation Jabotinsky* som faktiskt varit och är ett reellt hot mot en fredsprocess i Mellanöstern.
Nej, det är av andra skäl jag läser Världen Idag.
Eftersom blaskan ändå officiellt betraktas som paria, något ingen vill ta i med tång av alla människor med någon form av anseende eller status i samhället behöver den inte följa alla de oskrivna regler om vad som är okej att gräva i och inte.
Världen Idag har granskat 70-talets bordellhärva och namngett många av de politiker som misstänks vara inblandade,Estoniakatastrofen, polisens illegala vapenhandel, "aborter"utförda i 9:e månaden, Knutby långt efter att kvällspressen tröttnat på ämnet och mycket annat intressant.
"Bedöm inte sanningshalten i meddelandet enbart efter vem som är budbärare", är en devis jag tror på, men därmed vill jag förstås inte göra mig till åtlöje och hävda att allt som "Världen Idag" skrivit genom årens lopp nödvändigtvis är sanning.
Jag säger bara att allting inte nödvändigtvis behöver vara lögn och konspirationsteorier bara för att tidningen har de finansiärer den har.

En sak jag kunde avfärda direkt var dock den tokroliga artikeln om satanism i Sverige. I samma andetag som "black metal" och satanism nämns grupper som
Alice Cooper, Iron Maiden och Black Sabbath.
Det antyds att Alice Cooper och Black Sabbath bidragit till att ungdomar blir satanister eftersom "de var bland de första som använde ockulta symboler."
Kunde man inte ha ansträngt sig lite mer för att leta upp mer avancerad "black metal"? Lite mer seriöst djävulsdyrkande grupper som till och med jag skulle ta avstånd ifrån? Eller var detta de värsta exempel de kunde komma på?
Iron Maiden! Black Sabbath! Alice Cooper!
Dessa (utmärkta) artister är ju i det närmaste folkhemskära.
Jag har sett såväl 9-åringar som 49-åringar sjunga karaoke till "Poison",och på Iron Maidens utsålda Sverige-spelningar drar de publik från tre generationer.
Det här var "Guilt by association" i dess renaste form.

Hålla sig för skratt är däremot lätt när man surfar in på www.perkornhall.se
Per är f.d lärare på Livets Ords skola i Uppsala och det är otroligt intressant att ta del av hans berättelse. Att Livets Ord inte bara får fortsätta driva sin grundskola, utan även får statsbidrag för det år efter år är för mig totalt obegripligt.
Har de infiltrerat både skolverket och Uppsala Kommun?
Lite snabba fakta från Per Kornhalls sidor:
Eleverna fick lära sig att "socialism är en ond andemakt", en åsikt som inte har något som helst stöd i bibeln, utan är Ulf Ekmans och Livets Ords högst personliga uppfattning. Det fanns porträtt av Ulf Ekman i klassrummen, 700 barn bad för honom varje morgon och hyllade honom när han fyllde 50.
Detta påminner ju om Hitlerjugend...
Parförhållanden mellan eleverna är förbjudna, och det är 18-årsgräns för kyssar.
En flicka som blev gravid då hon gick på Livets Ords gymnasium blev utslängd (!) men fick komma tillbaka och få undervisning i ett enskilt rum efter hot om anmälan till skolverket. Hennes pojkvän, den blivande fadern fick gå kvar som vanligt.
Det här är riktigt, riktigt otäckt. Det är ju ingen hemlighet att Livets Ord har nära kopplingar till antiabort-organisationen "Ja till livet".
En organisation vars åsikter jag inte delar, jag stödjer den svenska abortlagstiftningen som är en utmärkt kompromiss: Den gravida kvinnan får välja själv om hon vill fortsätta graviditeten eller inte under en lång tidsperiod, samtidigt som man tar hänsyn till att fostret faktiskt blir en människa med självklar rätt att leva någonstans efter vecka 22. (Btw utförs 93% av alla svenska aborter innan vecka 12.)
Eftersom jag tror på åsikts och yttrandefrihet kan jag däremot acceptera att andra har en annan uppfattning i den här frågan, så länge lagen inte ändras.
Men jag önskar att det fanns någon slags logik och konsekvens hos dessa människor.
Fallet med den gravida gymnasieeleven är ett klockrent exempel på "Damned if you do, damned if you dont." Det är en så otroligt vidrig inställning att det skulle vara en skam att bli gravid och få barn, när det i själva verket (så länge kvinnan fortsätter graviditeten frivilligt, i det här fallet kan det ju vara så att hon inte vågade göra abort även om hon hade velat) är det mest fantastiska som finns.
Sex före äktenskapet är för övrigt precis lika förbjudet för män som för kvinnor enligt bibeln, så där finns inget stöd för att flickan skulle straffas med isolering medan pojken fick gå kvar som om inget hänt.
Men det är inget nytt för fundamentalistiska sekter, man använder bibel (eller koran) citat enbart då det passar ens egna syften.
Sverige har skrivit på Barnkonventionen och deklarationen om Mänskliga Rättigheter, men ändå tillåter man och finansierar religiösa friskolor genom att gömma sig bakom ord som Religionsfrihet och Valfrihet. Vems valfrihet?
6-åringens, vars föräldrar vill hindra sitt barn från att träffa och lära känna barn vars föräldrar har en annan religiös uppfattning? Eller någon annans?

*Operation Jabotinsky, som fått sitt namn efter en extrem sionist är/var ett projekt med syftet att få så många judar från gamla Sovjetunionen som möjligt att emigrera till Israel. Ulf Ekman påstår sig ha fått en uppmaning av Gud 1993 att ta ut Judarna ur Sovjetunionen och hjälpa dem med transport till Israel. Att Sovjetunionen upplöstes redan 1991, alltså två år innan uppmaningen är en pikant detalj i sammanhanget. Minst 7000 judar har fått hjälp av Livets Ord att emigrera till Israel, och en stor del av dem har bosatt sig på ockuperad mark. De judar som ville emigrera någon annanstans än till Israel fick ingen hjälp.

En pastors nyårslöfte?

Men vad nu då?
Har "pastorn" från Riket Annorlunda som jag skrivit om i ett tidigare inlägg avgett ett nyårslöfte?
Kanske lovade han att sluta vara så enögd, trångsynt, intolerant och dömande?
På www.webfixaren.com/eksten/ kan man läsa följande uppmaning:

DU som tror att vi kan hjälpa dig med något som har med cellbildning att göra kan kontakta oss. Telefon/faxnr.0418-668577, mobilnr.0702-920269,
e-mail: christian_missionsaid@yahoo.se
Vi vill BARA bli kontaktade av syndare, samt syndare som är frälsta av nåd.
Muslimer och HBT är ALLTID välkomna och judiska folket kan vi offra våra liv för om det skulle behövas.

Jag tycker i och för sig att det här med cellbildning låter lite oroväckande...
Länkarna jag lade ut i min förra post om detta ämne funkar tydligen inte alltid,
prova http://vajda.spaces.live.com

Nu väntar vi bara på att han ska få en mer nyanserad syn på Mellanöstern också.

Ett jubileum ingen vill fira

Idag är det fem år sedan de första fångarna fördes till Guantanamo Bay på Kuba som ett led i "kampen mot terrorismen." Till och med de mest USA-vänliga lokaltidningarna har börjat sätta situationstecken runt orden kampen mot terrorismen. Ingen kan längre motivera på vilket sätt man visar minnet av de människor som hoppade från 80:e våningen i World Trade Center respekt genom att fångarna på Guantanamo får sitta år ut och år in och vänta på att bli åtalade, i många fall utan att ens få veta vad de är misstänkta för. Man kan tycka att det vore mer respektfullt mot offren för 9/11 och deras anhöriga med så snabba och utförliga rättegångar som möjligt mot de misstänkta, men det här med utförliga rättegångar där allt dras fram i ljuset och kommer upp till ytan är ju en gång för alla inte Bush-regimens starka sida...
Amnesty, som brukar dubbelkolla fakta ordentligt innan de går ut med uppgifter har berättat om fallet med Mohammed el Gharani, som nyss fyllt 15 när han transporterades till Guantanamo. Han har aldrig formellt anklagats för något brott eller fått en rättegång. Istället hängdes han upp i handlederna och hölls inlåst i extrem kyla. Förhörsledaren gjorde läget klart för honom när han sa:
-Vi skapade det här lägret för människor som ska vara här för alltid...så oroa dig inte, vi kommer att hålla dig vid liv så att du kan lida mer...
Men varför skulle USA ta någon hänsyn till barnkonventionen, eller barnperspektivet överhuvudtaget: de avrättar ju omyndiga amerikanska medborgare
därhemma. I detta paradoxernas motsägelsefulla land där du kan bli åtalad för att du dricker sprit innan du fyllt 21 anses du ändå vara tillräckligt gammal för dödsstraffet vid 17 , förklara det den som kan...

En aspekt på det hela som tas upp alldeles för sällan är att fånglägret på Guantenamo Bay i sig är ett övergrepp på den kubanska befolkningen, de vill inte ha någon amerikansk militärbas överhuvudtaget där. Castro har vägrat lösa in hyreschecken i jag vet inte hur många år, och otaliga försök har gjorts att stänga av el och vatten tillförseln. Egentligen skiter jag i vad den skäggige med bror och anhang vill och inte vill, han kommer ändå snart att få förenas med sina kollegor Saddam Hussein och Augusto Pinochet på ett ännu varmare ställe än Karibien. Visst fick kubanerna det bättre med honom än med Batista, men det finns grader i helvetet. Jag har ingenting till övers för någon som påstår att Havannas 13-åringar prostituerar sig till gamla gubbar för att de tycker att det är roligt, som spärrade in alla HIV-smittade utan undantag i interneringsläger mellan 1989 och 1993 (vilket inget annat land i världen, inte ens USA har gjort ), som förlöjligat och förvridit socialismen med sitt perverterade kontrollbehov som lett till saker som rapporteringsplikt för föräldrar med homosexuella barn, absurda förbud mot att lyssna på amerikansk hårdrock och långt hår på män, som förvägrar sina medborgare tillgång till internet. Ja, det här sista är väl bagateller som vägs upp mot saker som gratis utbildning och sjukvård för alla tycker säkert några, men jag tycker inte att det är så enkelt. Det är just tillräckligt många sådana små inskränkningar i vardagen och den personliga integriteten som sakta, sakta urholkar demokratin och förvandlar ett socialistiskt drömsamhälle till en diktatur.
Nu har jag inte ens nämnt det värsta, de politiska fångarna, förenings och press-förbudet, avrättningarna, den icke existerande yttrandefriheten och utreseförbudet.
Nej, det är den kubanska civilbefolkningen jag tänker på, de har lidit tillräckligt och förtjänar att slippa den maktmarkering från USA:s sida som Guantenamo-basen är.

Ingen, eller ytterst få kommer att fira 5-årsjubileet av Guantenamo som tortyrläger för misstänkta terorister idag. Riktiga rättegångar med preciserade anklagelser eller frige fångarna i de fall det inte finns tillräcklig grund för misstanke om terroristbrott, så enkelt är det. Just så enkelt. Jämna sedan militärbasen med marken och låt kubanerna själva få någon glädje av detta vackra strandområde, så gott de nu kan eftersom det bildligt talat alltid kommer att vara blodbestänkt.

Som att läsa någons sjukjournal...

Idag, den 10 januari är det tre år sedan 23-åriga Alexandra Fossmo, på bilden till höger sköts till döds i sin egen säng. Kanske kommer kvällstidningarna att skriva en rad, publicera bilder på anhöriga som besöker graven och låta några ur församlingen uttala sig om sorgen. Kanske kommer den självgode Lars Lindström på Expressen idag eller någon annan dag åter igen beklaga sig över det faktum att Helge Fossmo, som dömdes för anstiftan till dådet har fräckheten att driva en hemsida där han svarar på allmänhetens frågor om livet i Knutby.

Många avhoppare och anhöriga till medlemmar i Knutby Filadelfia har intygat att Helge på sin hemsida www.fossmo.se svarar sanningsenligt och uppriktigt på dessa frågor. Även människor som aldrig kan förlåta Helge för hans inblandning i mordet på Alexandra och för hur han betett sig överhuvudtaget under sin tid i Knutby erkänner att det Helge berättar om på sin hemsida är sant. När de som verkligen vet erkänner detta kan man fråga sig varför Lars Lindström (som mig veterligen varken är psykolog, religionsvetare eller polis) och en bunt andra proffstyckare är så angelägna om att Helge inte ska få komma till tals och få en plattform att tala från?

Varför förlöjligar och avfärdar man per automatik hans erkännande om medhjälp till mord och jämför honom med Christer Pettersson? Är det en fullständigt orimlig tanke att hela sanningen om vad som hände Alexandra och Helene (se bilden till vänster, Helges första fru som dog för drygt sju år sedan) inte kommit fram än?

Att fler personer kan ha varit inblandade?

Jag säger inte att det är så, att peka ut människor för anstiftan till/medhjälp till mord eller andra grova brott är fruktansvärt allvarligt och inget jag tänker ägna mig åt.

Jag säger bara att det kan vara så att Helge har något viktigt att delge polisen och allmänheten, något han av någon anledning inte kunnat, vågat eller velat berätta tidigare. Varför jag är så intesserad av detta?

Tja, jag har helt enkelt svårt för människor som kidnappar och våldtar kristendomen (eller någon annan religion) och förvrider och vanställer den för att den ska tillfredsställa egna syften och maktbegär. Just detta har skett i Knutby.

Jag har svårt för fundamentalism överhuvudtaget, även när det gäller feminism och socialism, två ideologier som ligger mig varmt om hjärtat.

Och så tänker jag på Alexandra och Helene, två unga kvinnor som kanske fått leva 50 år till om inget annat kommit emellan...

Den som vill läsa Knutbypastorernas predikningar, som är så otäcka att de får blodet att isa sig även på människor som varit med i Pingstkyrkan hela sina liv kan göra det här:

http://forum.alltominget.se/index.php?board=9.0

Den som vill läsa Tirsaprofetian där Jesus skriver kärlekshyllningar till Kristi Brud kan göra det här: http://www.flashback.info/showpost.php?P=5951175&postcount=70469 Funkar inte den långa länken, gå direkt till Flashback Forum och sök på Tirsaprofetian. Det känns som att läsa någons sjukjournal...

Är det inte roligt att Jesus väljer att skriva just till ett frånskilt kioskbiträde från Frövi av alla fantastiska kristna kvinnor i världen?

Umgås med barnen-inte med spisen!

Så har jag då till sist kommit mig för att åtminstone bläddra lite i Elise Claesons bok mama@home. Den som skulle vara så radikal, modig och tillföra något alldeles nytt i debatten. Den som bara läst om boken tror kanske att författaren vill uppmana mammor till att vara hemma mer och längre med sina barn.
Men Elise Claeson är genomskådad. Barnen är bara en förevändning, en täckmantel för att få umgås mer med -håll i er nu- Sekatören! Gräsklipparen! Krattan! Vattenkannan! Hon är besatt av trädgårdsskötsel, inte av moderskap. Tyvärr lider författaren av samma diagnos som Linda Skugge, hon utgår från att hennes egna preferenser, oavsett om det gäller val av man, frisyr, boendeform eller hobby är allmängiltiga för alla kvinnor, de som inte har insett det är lurade, lider av något sorts falskt medvetande och förstår inte sitt eget bästa. En riktig hemmafru, som har gjort det modiga och okontroversiella valet att vara hemma med trädgårdsredskapen ooops!, förlåt barnen kan absolut inte ha ett "konstruerat utseende" med snagg och glasögon som Tiina Rosenberg. Nej, mjuka lockar ska det vara.
Om det regnar en dag då? Blir det katastrof?
Nej, Elise har en favoritleksak inomhus också, och det är föga förvånande spisen.
Guds gåva till kvinnorna är tydligen denna köksmöbel, en oändlig glädjekälla.
Jag måste inse att jag har lite svårt att hänga med i svängarna.
Författaren är tydlig biologist, poängterar ofta att kvinnor är biologiskt bäst lämpade att ta hand om barnen och att dagens generation mammor gått in i någon sorts masspsykos där vi går tvärs emot våra medfödda instinkter när vi "lämnar bort våra barn på instution" så tidigt. Om det ändå vore barnen det handlade om skulle det påståendet vara en diskussion för sig, jag har som sagt genomskådat detta troll.
Och troll ska man dra fram i dagsljuset, för då spricker de!

I Riket Annorlunda....

Någonstans i Riket Annorlunda genomlider den här http://home.swipnet.se/revivalist_eksten mannen sina dagar. Livet är en kamp för alla, men för honom består tillvaron enbart av en aldrig sinande ström av oerhörda skandaler och fadäser. Helle Klein har börjat plugga till präst! Svenska kyrkan ordnar en humanitär insamling till de civila i Libanon! Ett lesbiskt par fick adoptera varandras barn! Han tar också varje chans han får att spy galla över "de sk palestinierna." (sic) Då och då dyker det upp någon ljusglimt i hans nattsvarta tillvaro, t.e.x var det för honom ett oerhört stort glädjebesked att en transsexuell man inte fick heta Susanne, att Sten Andersson lämnade denna jämmerdal i höstas och att ovan nämnda insamling till Libanon gick dåligt (!)
Den som vill skriva en hälsning i gästboken kan dock inte vara säker på att den når ut, eftersom det är den hårdast modererade gästboken på webben.
Och efter att ha spanat in svågern "Jörg" längst ner på sidan behöver ingen längre tvivla på att Gud har humor....

Prova även www.free.christian.missionsaid.global.nu/